Tysta avdelningen

Åkte igår tåg upp till Hudik, innan det blev buss till Ljusdal, och råkade bli inbokad på den så kallade ”tysta avdelningen” av tåget. Jag vet att flera gillar den skarpt men det gör inte jag. Tågresa för mig innebär jobb. Äntligen en chans att skriva artiklar, beta av mail och även ringa några samtal för att boka in möten. Jag försöker alltid att ändå vara en trevlig tågresenär, och vara så tyst jag kan, men jag håller mig kort sagt borta från den tysta avdelningen

Igår fick jag dock som sagt pröva på den och mitt smattrande på datorn var inte populärt eftersom det direkt gav en irriterad blick från resenären mitt emot mig. När jag sedan diskret tog upp mobilen för att skicka ett sms utbrast samma person: ”Det här är faktiskt TYSTA avdelningen!!!”. Jag hade egentligen velat svara något rappt tillbaka men i sann anda av att vara en trevlig förtroendevald så stängde jag omgående av mobilen med ett leende:-) Att köpa en prasslig godispåse var frestande men jag avstod.

Egentligen fick jag på denna färd några av mina sämre fördomar bekräftade gällande tågresenärer i tysta avdelningen. Rätt bittra personer som mest letar efter något att vara missnöjd med och klaga. Den typen som älskar förbud och gärna vill ha lagstiftning mot allt som är dåligt. Typ fet mat. Eller som prenumerar på Råd & Rön. Jag vet att det är hemska fördomar och jag ber om ursäkt om någon känner sig förolämpad…

Bredvid mig satt iaf förresten f.d. statsrådet Margereta Winberg (s). Apropå bitter alltså;-)